Nobelpriset i litteratur 2017 – Kazuo Ishiguro

Nobelpriset i litteratur 2017 tilldelas Kazuo Ishiguro ”som i romaner med en stark känslomässig verkan har blottat avgrunden under vår skenbara hemhörighet i världen”, enligt Svenska Akademiens motivering. KB har böcker av och om Kazuo Ishiguro. Mer litteratur om honom är under inköp.

Publicerat i Okategoriserade | Etiketter | Lämna en kommentar

KB och Kulturrådet på Litteraturmässan

I helgen deltog KB i Stockholms Litteraturmässa som ägde rum på Kulturhuset.
I samarbete med Kulturrådet arrangerade KB ett seminarium om aktuella översättningstrender. En namnkunnig panel (Cecilia Schwartz, Annina Rabe, Ola Wallin och John Swedenmark) diskuterade såväl översättningsinflödet i Sverige som översättningsutflödet ur Sverige utifrån rapporten ”Nationalbibliografin i siffror 2016” som i sin tur baserar sig på statistik ur nationalbibliografin och bibliografin Suecana Extranea.

Paneldiskussion på Litteraturmässan (Annina Rabe, Cecilia Schwartz, John Swedenmark, Ola Wallin). Foto: Kungliga biblioteket

Panelen betonade vilken stor betydelse nätverksskapande och enskilda eldsjälar i form av introduktörer, översättare och förläggare har i processen som avgör vad som översätts. För översättningarna från ryska till svenska var t.ex. Hans Björkegrens insatser alldeles väsentliga. Och utan Karin Alin hade vi inte fått många översättningar från italienska. I dag är inte minst litterära agenter en viktig kulturförmedlare även om det är de ekonomiska intressena som styr i första hand. Vidare konstaterade panelen att översättningars betydelse för idéutbyte över landsgränser är central även om de också påpekade att det är mycket vanskligt att dra slutsatser om ett visst land utifrån ett visst författarskap. John Swedenmark kopplade dendrogrammen (träddiagrammen) i KB:s rapport till litteraturens växande och såg meditativa möjligheter i att samtidigt stanna och reflektera i de visualiserade klusteranalyserna.

Seminariesatsningen var en del av Utgivningspuls 2016 (UP16) med syftet att presentera de heltäckande och långsiktigt bevarade data över den svenska utgivningen KB framställer. Nästa år kommer KB att fokusera på poesi (UP17).

Publicerat i Okategoriserade, Suecana | Etiketter , , , | Lämna en kommentar

Översättningstrender

Kungliga biblioteket har en unik överblick över den svenska utgivningen. I dag har rapporten ”Nationalbibliografin i siffror 2016” släppts. I år presenteras inte enbart statistik för den svenska bokutgivningen utan också statistik för svensk skönlitteratur i översättning. Utifrån en längre dataserie, 2002-2015, har inflödet av översättningar av skönlitteratur för vuxna in i Sverige och ut från Sverige jämförts. Det är igönfallande att det är europeiska språk som dominerar de första 10 platserna. Vad gäller översättningar till svenska är engelska det dominerande källspråket. Engelskan dominerar däremot inte alls på samma vis vad gäller översättningar från svenska. Här ligger tyskan i topp, se nedanstående bild.

Baserad på data från KB:s bibliografi Suecana extranea, avgränsat till skönlitteratur för vuxna

Vill du veta mer om översättningstrender? Kom till Stockholms litteraturmässa. Lördagen den 6 maj arrangerar KB tillsammans med Kulturrådet ett seminarium med rubriken ”Litteraturutbyte i praktiken – Ett panelsamtal om aktuella översättningstrender på den svenska litteraturmarknaden”. Panelen kommer att dyka ner i frågor om översättningars betydelse för idéutbyte över landsgränser utifrån statistik ur nationalbibliografin och Suecana extranea.

Översättningar (skönlitteratur för vuxna) från svenska 2014 utifrån utgivningsort och avgränsat till språken danska, engelska, franska, norska och tyska

 

Publicerat i Okategoriserade, Suecana | Etiketter , , , , , , | Lämna en kommentar

Släktforskning – med vilka personhistoriska resurser kan Kungliga biblioteket bidra?

Ett gästinlägg av Anna-Lena Jönsson

Resurser för släktforskning.
Foto: Kungliga biblioteket

Vilka digitala informationsresurser som används mer frekvent på bibliotek varierar, men databaser inom släktforskning är efterfrågade av många – inte minst på Kungliga biblioteket som har mycket källmaterial i frågan. I biblioteket i Humlegården kan man använda de olika resurserna på de publika datorerna med internetuppkoppling. Där finns resurserna redo att användas åt släktforskning för den låntagare som loggar in med sitt personnummer + lånekortsnummer.

Digitalisering av historiskt källmaterial sker kontinuerligt, ibland av helt olika aktörer. En aktör i Sverige är Arkiv Digital, som säljer digitaliserad information till släktforskare, föreningar, bibliotek och andra intresserade. En annan resurs som KB tillhandahåller för släktforskning är Digitala forskarsalen (DF) som förvaltas av Riksarkivets avdelning, SVAR. SVAR:s uppgift är att tillgängliggöra arkivmaterial för forskningsändamål och undervisning, bland annat genom digitalisering och tjänster för elektronisk tillgång.
KB har också en stor del annat tryckt och digitaliserat material: digitaliserade dagstidningar, hembygdsföreningars publikationer m.m. Bibliotekarierna på KB hjälper till med vägledning och guidning i digitala resurser men utför inga researchuppdrag. Men om man själv har tillräckliga referenser kan man också göra kopiebeställningar via vår Reproavdelning, till exempel om man skulle vilja se vad någon tidning skrev om någon händelse eller person ett visst datum. Denna kombination av digitala resurser för personhistoria fördjupad i KB:s svenska tryckta samling, gör just KB en lämplig plats att såväl påbörja som komma vidare i sin forskning.

I vår databaslista finns en särskild flik ”Personhistoria” med direktlänkar till så som Begravda i Sverige samt Sveriges Dödbok. Där kan man oftast hitta födelse- och dödsdatum för personer två eller tre generationer tillbaka i tiden. Fokus ligger på information om personer som levt på 1900-talet, men data gäller hela Sverige.

Skärmdump på Digitala Forskarsalen.
Foto: Kungliga biblioteket

Gällande Riksarkivets Digitala forskarsal så kan man läsa och få information om dess användning via denna länk: https://riksarkivet.se/slakt-personforskning.  För nybörjare kan DF vara lite svår att närma sig, men en bra början är att kartlägga grundläggande information om släkten. Om man har de senaste generationernas data, kan man fördjupa via:

  1. den tredje sökrutan på startsidan- som heter Person och listar: namn, ort, födelseår. De vanligaste träffarna med denna metod ger väg till folkräkningarna, dessa ger information om församling, gårdsnamn och andra personer i hushållet. Ibland, om man har tur, listas också till exempel material från brevsamlingar på olika bibliotekek och arkiv. Är dessa inte digitaliserade kan man beställa kopia på från det bibliotek eller det arkiv som har dessa, ofta samlade inom länet.
  2. Nästa steg är att testa att söka i Kyrkoarkiv, vilket är nödvändigt om man vill komma längre tillbaka i släktens historia. Man klickar alltså på Kyrkoarkiv i Digitala forskarsalen och börjar med att fylla i län, vilket man mot förmodan hittat via förra sökmetoden på Person. När man väljer ett län får man upp en lista i sidospalten som listar alla församlingar i detta län, (även här ger uppgifterna man fått via Person vägen till vald församling). Sedan väljer man de uppgifter man har om släktingars födelseår för att hitta rätt uppgifter i de digitaliserade kyrkböckerna.

Kungliga biblioteket tillhandahåller inte enbart e-resurser för släktforskare utan även inom andra ämnen. Läs mer på KB:s webbplats: http://www.kb.se/samlingarna/Databaser/

 

 

Publicerat i Okategoriserade | Etiketter , , | Lämna en kommentar

Bibliografiernas plats i det digitala medielandskapet (ett axplock från forskningsseminariet)

Denis Ballu i samtal med Elena Balzamo och Maria Ridelberg-Lemoine

Denis Ballu i samtal med Elena Balzamo och Maria Ridelberg-Lemoine

Med anledning av KB:s utgivning av Denis Ballus bibliografi Lettres nordiques: une bibliographie, 1720-2013 arrangerade KB ett forskningsseminarium som dels uppmärksammade bibliografin och de svensk-franska kulturförbindelserna, dels diskuterade bibliografiers plats och möjligheter i det digitala medielandskapet. Denis Ballu var själv på plats och berättade om sitt intresse för nordisk litteratur och om själva arbetet med bibliografin. (Den digitala versionen av verket finns här. Den tryckta säljs i Humlegårdshuset och via KB:s webbutik.)

Göteborgsforskarna Jenny Bergenmar och Yvonne Leffler diskuterade översättningsbibliografier och litteraturhistorieskrivning med digitala metoder. I sin forskning om export av svensk skönlitteratur under 1800-talet använder Bergenmar och Leffler sig av en rad bibliografier för att kartlägga litteraturens spridningsmönster, reception och nätverk. Digitaliseringen har medfört en störtflod av data, vilket i grund och botten är positivt samtidigt som behovet av såväl referens- som materialbibliografier med kuraterat urval av material och bibliografisk metadata ökar.

Andreas Hedberg

Andreas Hedberg

Andreas Hedberg, litteratursociolog från Uppsala, forskar också om den svenska skönlitteraturens spridning i världen och undersöker just nu utifrån exemplet Frankrike hur bl.a. ekonomiska faktorer påverkar litteraturflöden, till exempel i form av kulturpolitiska satsningars påverkan i form av ekonomiskt stöd för svenskundervisning i utlandet och översättarstöd för svensk litteratur.

Riksbibliotekarien Gunilla Herdenberg med franska ambassadören Jacques Lapouge och Laurent Clavel, direktör för Franska Institutet

Riksbibliotekarien Gunilla Herdenberg med franska ambassadören Jacques Lapouge och Laurent Clavel, direktör för Franska Institutet

Det avslutande panelsamtalet med forskare från Finland, Norge och Nederländerna diskuterade bibliografiernas roll inom digital humaniora och frågor kring fullständighet, urval, avgränsningar, omfång, tillgänglighet och standarder i bibliografiskt arbete. Panelen var enig i att det bör finnas en högre ambitionsnivå vad gäller fullständighet i en digital bibliografi än i en tryckt.

 

Publicerat i Okategoriserade, Suecana | Etiketter , , , | Lämna en kommentar

Digitaliserade svenskamerikanska dagstidningar!

Från mitten av 1800-talet och framåt utgavs hundratals svenskspråkiga tidningar runtom i USA till de nyinvandrade svenskarna. Tidskriftsdatabasen Swedish American Newspapers är en ny söktjänst som gör det möjligt att söka i drygt 300 000 tidningssidor från 28 olika dagstidningar utgivna i USA mellan 1859 och 2007 (nästan 150 år!).

Projektet är ett resultat av ett flerårigt samarbete mellan ett antal olika institutioner: Kungliga biblioteket, Minnesota Historical Society, American Swedish Institute och Swenson Swedish Immigration Research Center. Projektet skapades som en del av Swedish American Newspaper Project där planeringen började redan 2009 med olika diskussioner om hur denna idé skulle kunna realiseras. Den 20 oktober i år (2016) lanserades den färdigställda sökportalen på Kungliga bibliotekets hemsida.

Detta projekt har kunnat möjliggöras genom finansiering från Marianne och Marcus Wallenberg Stiftelse. Digitaliseringen finansierades av Riksbankens Jubileumsfond, the Barbro Osher Pro Suecia Foundation och Konung Gustaf VI Adolfs fond för svensk kultur.

Databasen finns i vår databaslista! Där finns också länkar till ett flertal andra e-tidskriftsdatabaser. In och utforska!

Länk till databaslistan: http://regina.kb.se/dbas/

Länk till Swedish American Newspapers hemsida: http://www.mnhs.org/newspapers/swedishamerican

Publicerat i Okategoriserade | Etiketter , , | Lämna en kommentar

Bob Dylan

Nobelpriset i litteratur 2016 tilldelas Bob Dylan som skapat nya poetiska uttryck inom den stora amerikanska sångtraditionen.

KB har böcker av och om Bob Dylan. Mer litteratur om honom är under inköp.

Publicerat i Okategoriserade | Etiketter , , | Lämna en kommentar

Dario Fo är död

Dario Fo är död. Han blev 90 år. Dario Fo var född 1926 och fick Nobelpriset i litteratur år 1997.

Kungliga biblioteket har flera verk om och av Dario Fo. Dem finner man via länkarna http://bit.ly/2dUeiQm  och http://bit.ly/2dy2sJJ

 

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Bibliomigration, litteraturexport och Hieronymusdagen

Panelsamtal i Rum för poesi och översättning. Foto: Kungliga bibliotekt

Panelsamtal i Rum för poesi och översättning. Foto: Kungliga bibliotekt

Bok- och biblioteksmässan 2016 bjöd på många intressanta samtal – både innanför och utanför ”betalzonen”. I Rum för poesi och översättning (som var gratis att besöka) diskuterade doktoranden Elin Svahn, översättaren Daniel Gustafsson och redaktören Johannes Svensson världslitteraturbegreppet. När vi på KB arbetar med insamling av utomlands utgivna publikationer (Suecana) tvingas vi också ta ställning till begreppet. Både inom bokbranschen och forskarvärlden upplevs begreppet vara problematiskt. Är världslitteratur all litteratur som tillhör en litterär kanon eller avses med begreppet litteratur som kommer från en viss del av världen? De tre paneldeltagarna diskuterade både översättarnas och förlagens förhållande till den litteratur som inte kommer från det globala litterära fältets centrum och beskrev bokens färd i dagens medielandskap.

Bibliomigration är ett annat begrepp som diskuterades under seminariet och som kan användas för att beskriva ett verks resa från en periferi till en annan. Relativt ofta plockar svenska förlag upp verk först efter det att verket har översatts till engelska. Den engelska översättningen blir därmed ett slags andra original. Ett aktuellt exempel på detta är Elena Ferrantes romansvit om barndomsvännerna Elena och Lila.

Panelsamtal i KB:s monter. Foto: Kungliga biblioteket

Panelsamtal i KB:s monter. Foto: Kungliga biblioteket

Bibliomigration, översättning och litteraturexport var också ämnen för diskussion i Kungliga bibliotekets monter. Litteraturprofessorn Yvonne Leffler och serieskaparen Liv Strömquist diskuterade kvinnliga författares framgångar utomlands då och nu. Detta samtal och mycket mer kan man titta på i efterhand på KB:s Youtube.

Det är på sin plats att uppmärksamma Hieronymusdagen, den internatioenlla översättardagen, som inträffar fredagen den 30 september. Den helige Hieronymus (ca 347-419), kyrkofader och bibelöversättare, är både bibliotekariernas och översättarnas skyddshelgon. Hieronymus var en av de första och mest betydelsefulla bland dem som gav sig i kast med att översätta bibeln till latin på 400-talet.

Hieronymus i studerkammaren,kopparstick av Albrecht Dürer (1514) Foto: Wikimedia commons

Hieronymus i studerkammaren,kopparstick av Albrecht Dürer (1514) Foto: Wikimedia commons

Hieronymusdagen firas sedan 1953, då International Federation of Translators valde detta datum för att främja yrket och höja dess status. I år uppmärksammas översättardagen, bl.a. vid Stockholms universitet, med en heldagskonferens organiserad av Institutionen för Slaviska språk tillsammans med Polska Institutet.

I fall du vill förkovra dig har KB både litteratur om och av Hieronymus i sina samlingar.

 

Av Eva Häusner och Enrica Hallvarsson

Publicerat i Okategoriserade, Suecana | Etiketter , , , , , | Lämna en kommentar

Suecana eller jakten på Sverige i utlandet

Att samla in alla översättningar av svensk skönlitteratur är en stor utmaning och ett riktigt detektivarbete.

dsc_0112-2

Vi arbetar ständigt med att få i gång ett samarbete med nya leverantörer. Nu har vi hittat en bokleverantör som är specialiserad på litteratur från det forna Jugoslavien. Nyligen tog vi emot ett 40-tal böcker på bosniska, kroatiska och serbiska.

Översättningar av svensk samtida skönlitteratur konkurrerar med översättningar av klassiker i en salig blandning. I den senaste leveransen är de mest översatta författarna Selma Lagerlöf, Stig Dagerman, Camilla Läckberg, Jan Guillou, Liza Marklund, Fredrik Backman, August Strindberg och Anton Svensson.

guillou_bosniska

Statistik över Suecana på olika språk finns förtecknad här. Det är översättningar av svensk skön- och facklitteratur samt litteratur om Sverige.

jonasson

Publicerat i Okategoriserade, Suecana | Etiketter , , , | Lämna en kommentar