Swedish literature take the Arab world by storm

gruppbraA short trip to the International Book Fair and the Conference of the American Library Association (ALA) in the United Arab Emirates, confirmed some old truths and revealed some new developments.
Swedish thrillers show no signs of losing their world-wide appeal and have taken the Arab world by storm. Not a drop of sweat could be discerned on the forehead of Camilla Läckberg’s Arabic “Isprinsessan” despite the sweltering heat of the Persian Gulf!

strindberg

And Strindberg, as it turns out, addresses his Arabic audience not only in his “Fadern” or “Fröken Julie”, but also in “Samum”, “Lek med elden”, and “Pelikanen”!

bra2

Sandy dunes provide a truly wonderful habitat for Suecana!

SUECANA

 

Publicerat i In English, Okategoriserade, Suecana | Etiketter , , , | Lämna en kommentar

Vad blir nästa våg?

Vill man ha svar på denna fråga och liknande frågor och inte haft möjlighet att komma till KB:s evenemang om det på bokmässan kan man titta på samtalet om svensk skönlitteraturs framgångar utomlands på youtube.

IMG_20141029_130050

Suecana-material, svensk skönlitteratur på utländska språk. Foto: Kungl. Biblioteket

Sammanfattande artiklar finns på Litteraturmagazinet.se och bloggen Sagan om Sagorna. Om man vill följa vilka Suecana-böcker vi köper och katalogiserar månad för månad, kan man kika här.

 

Publicerat i Okategoriserade, Suecana | Etiketter , , | Lämna en kommentar

Birgit Nilsson i KB

Birgit Nilsson 1948

Birgit Nilsson 1948. Källa: Wikimedia commons.

Onsdagen den 8 oktober fick Wienfilharmonikerna under högtidliga former ta emot Birgit Nilsson Prize 2014.

Wienfilharmonikerna var Birgit Nilssons favorit-orkester, med dem har hon framträtt vid ett flertal tillfällen.

– Stiftelsen är väldigt nöjd med årets pristagare och det beslut som expertpanelen tagit. Wienfilharmonikerna förkroppsligar alla de egenskaper som var så viktiga för Birgit Nilsson: fullständigt engagemang, högsta konstnärliga nivå och största möjliga mångsidighet. Birgit Nilsson själv älskade att arbeta med Wienfilharmonikerna på grund av orkesterns fantastiska klang och unika förmåga att ”andas” tillsammans med solister, säger professor Rutbert Reisch, ordförande för The Birgit Nilsson Foundation.

I KB:s handskriftssamling finns Birgit Nilssons arkiv. Genom arkivförteckningen i katalogen Ediffah kan alla bekanta sig med innehållet. Det är ett rikt arkiv som berättar om Birgit Nilssons liv och verk. Vid sidan av brev från beundrare och vänner – som visar vilken fantastisk, vänfast människa Birgit Nilsson var – finns korrespondens av mer professionell karaktär. Där finns en del manuskript liksom biografiska handlingar av olika slag. Material som rör framträdanden och skivinspelningar kompletteras av kontrakt från åren 1946-2000. Därtill en mängd fotografier och diverse tryck samt ett stort antal pressklippsalbum. Mycket spännande är det att kika på noterna, som innehåller markeringar och kommentarer av Birgit Nilssons hand. Tummade noter till Richard Strauss Salome och Elektra delar kapsel och ger oss en inblick i Birgit Nilssons arbete. Bland hennes anteckningar i Salome finner vi ord och uttryck som: njutningsfullt, en kärleksförklaring, med luft, rytm, uttryck, befallande. I Elektra: reser sig upp, uttryck, gnider händerna, böjer sig ner, bedjande, går ner på knä, mer bedjande, tar några danssteg, OBS, häftigt, forcera ej, ej för högt, legato, rakt fram. Enstaka noter är inringade. Intrycken fördjupas med hjälp av en kapsel med Salomefoton och en med Elektra.

När detta material sedan kombineras med de 250 kassettband fyllda med olikartade inspelningar som följde med arkivet och som är placerade vid KB:s avdelning för digitala samlingar så uppstår ett oemotståndligt läge för den arkivintresserade musikforskaren!

Dessutom finns det mer Birgit Nilsson-relaterat material i handskriftssamlingen, i andra arkiv och ytterligare arkivmaterial förvaltas av Birgit Nilsson Museum, beläget i Birgit Nilssons födelsegård i Västra Karup på Bjärehalvön. Detta material tillhör Birgit Nilssons Minne AB.

Förutom materialet i Birgit Nilssons arkiv finns det naturligtvis Nilssonska avtryck i boksamlingen. Runt ett hundratal träffar får jag vid sökning på Birgit Nilsson i Libris, material både av och om henne. Flera upplagor av självbiografin La Nilsson finns förstås liksom översättningar, s.k. suecana. Exempelvis La Nilsson : erindringer, La Nilsson : my life in opera och La Nilsson : mein Leben für die Oper. Libris redovisar till och med Birugitto Niruson : opera ni sasageta shōgai, dvs. självbiografin på japanska. I Libris hittar vi även operasångerskan och sångprofessorn Elisabeth Meyer-Topsøes bok om Birgit Nilssons sångteknik. Både på danska och på engelska. Om vi söker oss till KB:s samling Vardagstryck finner vi förhoppningsvis alla svenska konsert- och operaprogram liksom affischer och i bildsamlingen finns fler fotografier. Och inte enbart de 250 kassettbanden återfinns i de audiovisuella samlingarna. En sökning i katalogen SMDB – Svensk mediedatabas – ger inte mindre än 545 träffar på Birgit Nilsson!

Publicerat i Okategoriserade | Etiketter | Lämna en kommentar

Svensk litteratur på export

Foto: Kungl. biblioteket

Vilken genre säljer bäst utomlands just nu? Är det viktigt att ha en litterär agent? Vilken roll spelar översättaren? Varför översätts så mycket från svenska? Vilken betydelse har litteraturpriser för försäljningen utomlands? I vilket land är svensk litteratur störst? Och vad gör KB med alla dessa översättningar?

Om du vill ha svar på dessa frågor, kom till vår monter på bokmässan i Göteborg. På torsdag 25 september kl 12.45 diskuterar vi allt detta under rubriken Vad blir nästa våg? – Ett samtal om svensk skönlitteraturs framgångar utomlands tillsammans med författaren Catharina Ingelman-Sundberg, översättaren och chefredaktören Sarah Death samt litteraturforskaren Karl Berglund.

Hela mässprogrammet från KB kan du se här.

Foto: Kungl. biblioteket

Jonas Jonasson i översättning. Exempel på suecana-material. (Foto: Kungl. biblioteket)

 

 

Publicerat i Okategoriserade, Suecana | Etiketter , , | Lämna en kommentar

En kulturförmedlares yrke

Översättaren har alltid utgjort kärnan i kontakten mellan olika kulturer och olika språk. Han eller hon är den viktiga länken mellan en författare, ett språk och en bok i ett land, och en läsare på en annan plats med ett annat språk. Den svenskspråkiga litteraturen blomstrar idag, en stor mängd titlar översätts varje år och det finns ett växande internationellt intresse för Sverige och svenska förhållanden.

En översättares uppgift är inte bara att kopiera en text från ett språk till ett annat; översättaren måste tolka både texten och sin samtid. Arbetet kräver kunskap om textens historiska sammanhang, kulturella referenser och idéströmningar i samtiden.

Bilden ovan visar de första 12 mest översätta språk från svenska (genom tiderna).

Bilden ovan visar de första 12 mest översätta språk från svenska (genom tiderna).

Klassiska verk kräver nyöversättningar när deras språkdräkt blivit föråldrade, det är då översättarens uppgift att lotsa texten vidare och göra den läsbar och aktuell på nytt. Shakespeares dramer är ett exempel, Bibeln ett annat. Ibland görs flera översättningar av ett verk samtidigt, på 1940-talet nyöversattes till exempel Strindbergs Fröken Julie till spanska i både Uruguay och Argentina.

Översättare kan ha olika bakgrund, vissa lever i symbios med sin profession, många är utbildade, några har fått sin uppgift av en slump. En mängd berömda författare har genom historien varit viktiga översättare och på eget initiativ introducerat främmande språks stora verk och författare till sin kultur och sitt språkområde. Författarnas passion för litteratur har lett dem vidare till rollen som översättare och därigenom har ett kulturutbyte skett. Många har också blivit översättare efter att ha flytt eller flyttat till ett annat land eller kontinent där de lärt sig ett nytt språk och känt ett behov av att kommunicera sina erfarenheter med hjälp av litteraturen. Skälen till att bli översättare är troligen lika många som det finns yrkesverksamma individer. Var och en har sina motiv och anledningar.

Översättarpris
Under 1900-talets senare hälft började kulturinstitutionerna runtom i världen förstå vikten av översättaren. Olika typer av pris och belöningar började delas ut för att bekräfta värdet av deras arbete. Den Svenska Akademiens översättarpris instiftades 1953 och har sedan dess delats ut varje år. Inom den spanskspråkiga världen finns ett stort antal mer eller mindre prestigefulla priser för översättare. Det viktigaste är Spaniens Premio Nacional de Tarducción, tidigare kallat Premio Fray Luis de León. Priset är uppdelat i två kategorier; bästa översättning till ett spanskt språk (katalanska, kastellanska, baskiska, gallisiska) samt ett pris som gäller en översättares hela livsverk. 2013 utsågs Carmen Montes Canos översättning av Karin Boyes Kallocain till årets bästa översättning till Spanska. För två år sedan fick den svensk/spanske översättaren Francisco J. Úriz* priset för sitt livsverk.

I databasen Suecana extranea i Libris (http://libris.kb.se/form_extended.jsp?f=suec) kan du se antalet översättningar av svenska författare, eller verk som handlar om svenska förhållanden, som  översatts till andra språk.

*Mer om Francisco J. Úriz finns att läsa i en tidigare blogg.

Publicerat i Suecana | Etiketter , , , , , , , | Lämna en kommentar

Databasen Artemis Literary Sources testas

Artemis-Literary-SourcesUnder perioden 8 september – 8 oktober testar KB den nya databasen Artemis Literary Sources. Vi är mycket tacksamma för synpunkter, dessa kan lämnas i bloggen eller mejlas till: utlandskatidskrifter[snabela]kb.se

Den grekiska natur- och jaktgudinnan Artemis, Zeus’ dotter och tvillingsyster till Apollon, har gett namn till denna omfattande databas inom litteraturvetenskap. I Artemis Literary Sources finns hundratals e-tidskrifter och referensverk i fulltext, ca 2 miljoner referenser till artiklar och böcker, omfattande samlingar av litteraturkritik och författarbiografier samt tusentals dikter, noveller, essäer, pjäser och tal i fulltext. Allt detta kan samsökas i ett modernt gränssnitt. En rolig och användbar finess är att man kan få se sitt sökresultat i kluster av näraliggande söktermer och ämnen. Därigenom ges goda möjligheter till nya sökvägar.

Artemis Literary Sources innehåller databaserna Literature Resource Center, MLA, Literature Criticism Online och LitFinder samt e-bokserierna Twayne’s Authors Series och Scribner Writer Series.

Kombinera gärna dina sökningar i Artemis Literary Sources med sökningar i JSTOR och Academic Search Elite.

Publicerat i Okategoriserade | Etiketter , , | Lämna en kommentar

Om symboler

Arvid Berghmans heraldiska samling, dvs. den specialsamling av heraldisk litteratur som finns på Kungl. biblioteket (se nedan), kan räkna med intressanta nyförvärv framöver.kongressbrosjyre_forside

Den XXXI Internationella Kongressen för Genealogi och Heraldik har nyligen avslutats i Oslo. Medorganisatörer var Norsk Slektshistorisk Forening och Norsk Heraldisk Forening. Årets tema: ”Inverkan på genealogi och heraldik från de stora händelserna i en nations historia” hade samlat över ett hundratal deltagare från ett tjugotal länder, främst sakkunniga och specialister från Europa, men även från USA, Canada, Brasilien och Australien. Totalt hölls 50 föredrag.

Kongressens tema bjöd på en stor spännvidd för både släktforskare och heraldiker. Deras initierade framställningar tydliggjorde nära och tydliga samband mellan heraldiken och tidens historia, politik och dominerande ideologier.

Några exempel illustrerar symbolernas betydelse för en nations identitetsskapande. Finland ändrade sigillen för sin nya regeringsmakt under perioden 1918-1920 med tydligt avståndstagande från tidigare makthavare. Det liknar Oslos universitets omarbetning av sina emblem efter unionens upplösning 1905. Skapande av nya flaggor för nybildade stater, från Centraleuropa till Afrika, visar hur symboler och färger används och samspelar för att byta eller förstärka politisk identitet.

Ofta ser man hur en särskild detalj i en vapensköld kan fungera som en förlängning av bärarens intresseinriktning. Enligt skandinavisk tradition finner man t.ex. att skidor figurerar i vapensköldar både i Norge och i norra Sverige, men även den blivande drottningen av England, Kate Middleton, Hertiginnan av Cambridge, valde att just skidor, en av familjens favoritsporter, skulle avbildas på hennes vapensköld. På tal om aktuella kungligheter, har Leonore – prinsessan Madeleines dotter – fått ett litet lamm inristat i vapenskölden då hon är Hertiginna av Gotland. Det visade statsheraldikern Henrik Klackenberg i sin översikt över de svenska vapnen från 1450 till idag. Henric Åsklund, ordförande i Svenska heraldiska föreningen, redogjorde för ett pågående projekt – med bl a Lunds universitets medverkan – som gäller digitalisering av ett privat arkiv med heraldisk anknytning, Jan Ranekes arkiv.

På släktforskarsidan kunde man följa, bland en mängd intressanta föredrag, hur genealogiska studier kan öppna möjligheter för historieforskare att skildra flyttande människors öden under Finlandskriget och hur det första världskrigets påverkan på en fransk by kan illustrera en hel epok och dess förändringar.

Om du är intresserad av att ta reda på vilka böcker som köps in för Arvid Berghmans heraldiska stiftelse på Kungl. biblioteket (Arvid Berghmans heraldiska stiftelse), se under flik: ”nyinkommet” och välj: ”Ny heraldisk litteratur”. Här finns de senast inkomna böckerna under 2014, 2013 i denna specialsamling. Med stöd av Arvid Berghmans stiftelse, köper KB varje år böcker och tidskrifter inom heraldik, symbolik och angränsande områden. Denna litteratur kan studeras i KBs läsesal i Humlegården. Samlingen växer kontinuerligt genom fortsatta förvärv.

För inköpsförslag kontakta gärna:
http://ul.blogg.kb.se/inkopsforslag/

Publicerat i Okategoriserade | Etiketter , | Lämna en kommentar

Esther Nisenthal Krinitz och den svarta himlen

”Varför springer vi?”

”För att den svarta himlen faller ned och när den når marken dör vi.”

Esther Nisenthal Krinitz  "In early November 1942, Mania and I made our way to the village of Grabowka, where we told people that we were Polish Catholic farm girls who had been separated from our family after our farm was taken over by Folksdeutsche. The night after we arrived, I had a dream that my mother came to get me, running and pulling me along. "Why are we running?," I asked her. She said, "Because the black sky is falling, and when it reaches the ground, we will die." When I looked back, black pieces of clouds were falling to the earth." Embroidery and fabric collage, 1988. http://artandremembrance.org/

Esther Nisenthal Krinitz
”In early November 1942, Mania and I made our way to the village of Grabowka, where we told people that we were Polish Catholic farm girls who had been separated from our family after our farm was taken over by Folksdeutsche. The night after we arrived, I had a dream that my mother came to get me, running and pulling me along. ”Why are we running?,” I asked her. She said, ”Because the black sky is falling, and when it reaches the ground, we will die.” When I looked back, black pieces of clouds were falling to the earth.”
Embroidery and fabric collage, 1988.
http://artandremembrance.org/

Bara att läsa dessa två korta meningar ger en klump i magen. Tittar man dessutom på Esther Nisenthal Krinitz broderier börjar man nästan gråta.

Żydowskie Muzeum Galicja, judiska museet i Krakow, pågår just nu en mycket gripande utställning med Esther Nisenthal Krinitz, som med hjälp av broderade bilder berättar sin och sin systers historia om hur de har överlevt förintelsen i Polen.

Esther Nisenthal Krinitz använder sig av broderi – kombinationen av denna oskyldiga teknik och en mycket tuff historia gör betraktaren mycket rörd och berörd. På 1970-talet började Esther Nisenthal Krinitz skriva ned eller rättare sagt brodera sin historia. Hon var bara tolv år gammal när nazisterna kom till Polen och ockuperade den by som hon bodde i. Hennes bilder beskriver både åren innan ockupationen och åren under kriget fram till att hon emigrerade till USA 1949.

I väntan på att utställningskatalogen ska bli klar, har KB köpt in Esthers berättelse i bokform. För er som hellre tittar än läser, kolla här. Ett liknande konstnärskap är Lenke Rothmans – även hon har överlevt förintelsen och arbetat i sin konst mycket med tyg och broderi. Med hjälp av konsten har hon bearbetat sin historia och bland annat broderat minnen från förintelsen. Hennes arkiv finns i KB sedan 2009, materialet är dock spärrat fram till år 2030.

Publicerat i Okategoriserade | Etiketter , , , , , | Lämna en kommentar

Dialnet: innehåller både tidskrifter och böcker

Det här är den tredje artikeln av tre som presenterar spanskspråkiga  tidskriftsdatabaser. De tidigare var Redalyc och SciELO.

Dialnet är en Open Accessdatabas som innehåller både tidskrifter och monografier. Universidad La Rioja är initiativtagaren till basens bildande år 2001. En webb-mätning gjord 2013 av CSIC (Spanish National Research Council) visar att Dialnet idag är en av de stora litteraturdatabaser i världen och den absolut största portalen för vetenskaplig litteratur i den spanskspråkiga världen.
imageDialnet har en aviseringsfunktion som håller användarna uppdaterade med de senaste dokumenten vilket ger bra service och ökar basens synlighet på nätet.

Portalens huvudsakliga inriktning är humanistiska ämnen men även en del litteratur rörande juridik och samhällsvetenskap finns att söka på. Dialnet har lyckats ansluta sig till flera universitet och forsknings institutioner från Spanien och Latinamerika. Förra året hade basen 1.300.000 användare, 4 miljoner artiklar och 24 miljoner aviseringar.
Dialnet är en integrerad del av Libris men det kan även nås direkt på http://dialnet.unirioja.es

Den spanska vetenskapliga litteraturen är en viktig del av forskningen i världen idag. Under 2000-talet har det utvecklats en mängd av portaler och databaser för information och litteratur. I den här bloggen har vi tidigare presenterat två viktiga baser som vi hoppas kan hjälpa svenska forskare, studenter och allmänheten att göra bra litteratursökningar.

Publicerat i Okategoriserade | Etiketter , , , | Lämna en kommentar

Svenska författare översatta till nederländska åren 1491-2007

Svenska och finlandssvenska författare i nederländsk översättning 1491-2007

Svenska och finlandssvenska författare i nederländsk översättning 1491-2007

Intresset för svensk litteratur utomlands tycks större än någonsin, och ämnet aktualiseras på ständigt nya sätt. I månadsskiftet april/maj stod t ex svensk litteratur i fokus vid bokmässan i Abu Dhabi, och i augusti sker samma sak vid bokmässan i Peking.

Flera bibliografiska projekt kartlägger översättningar från svenska till ett visst språk, och detta inlägg ska berätta om det nyligen i bokform utkomna resultatet av en sådan kartläggning: Zweedse en Zweedstalige Finse auteurs in Nederlandse vertaling 1491-2007 : een bibliografie = Svenska och finlandssvenska författare i nederländsk översättning 1491-2007 : en bibliografi med skandinavisten Petra Broomans vid universitetet i Groningen som huvudredaktör och Ingeborg Kroon som medredaktör. Boken utgör den första publicerade bibliografin någonsin över svensk litteratur översatt till nederländska. Noteras kan att i samma bokserie utkom för en kort tid sedan ett motsvarande arbete rörande norska författare översatta till nederländska 1741-2012, även då med Petra Broomans som en av redaktörerna.

Det är spännande och inspirerande att läsa inledningen och sedan bläddra sig igenom verket. Här förtecknas i första hand självständiga monografier, men även en del översättningar som utgör bidrag i antologier och tidskrifter. Var och en som sysslat med något liknande arbete inser vilken möda som krävs för att åstadkomma en kartläggning som denna.

Bibliografins inledning, liksom redogörelsen för metod och avgränsningar är parallellspråkiga på nederländska och svenska. Här understryks bl.a. översättarnas nyckelroll som kulturförmedlare och vi får också veta vilka val redaktörerna gjort; ett viktigt sådant är att rent informativ facklitteratur utelämnats, medan man fokuserat på verk med ”litterär karaktär”. Redaktörerna tänker sig att boken kan övergå i en kommande databas, som i så fall också kan komma att fyllas på med facklitteraturen.

Kanske undrar man varifrån titelns ”startår” 1491 kommer ifrån? Jo, det året utkom en skrift av Heliga Birgitta i översättning från latin till nederländska; denna bibliografis avgränsning är ju nämligen inte översättning från svenska utan översättning av svenska författares verk.

Slutligen ett mycket intressant forskningsresultat. Redaktörerna anger för varje bok i vilka inventerade bibliotek den återfinns. Man har i detta syfte granskat nationalbiblioteken i Nederländerna, Belgien och Sverige, vidare universitetsbiblioteken i Nederländerna och Belgien samt några stora stadsbibliotek i samma länder. I anslutning till detta görs följande observation: ”Ett intressant faktum är att Kungliga biblioteket i Stockholm har många verk i sin kollektion som inte längre finns i Nederländerna”.

Publicerat i Suecana | Etiketter , , , , | Lämna en kommentar