Databasen Artemis Literary Sources testas

Artemis-Literary-SourcesUnder perioden 8 september – 8 oktober testar KB den nya databasen Artemis Literary Sources. Vi är mycket tacksamma för synpunkter, dessa kan lämnas i bloggen eller mejlas till: utlandskatidskrifter[snabela]kb.se

Den grekiska natur- och jaktgudinnan Artemis, Zeus’ dotter och tvillingsyster till Apollon, har gett namn till denna omfattande databas inom litteraturvetenskap. I Artemis Literary Sources finns hundratals e-tidskrifter och referensverk i fulltext, ca 2 miljoner referenser till artiklar och böcker, omfattande samlingar av litteraturkritik och författarbiografier samt tusentals dikter, noveller, essäer, pjäser och tal i fulltext. Allt detta kan samsökas i ett modernt gränssnitt. En rolig och användbar finess är att man kan få se sitt sökresultat i kluster av näraliggande söktermer och ämnen. Därigenom ges goda möjligheter till nya sökvägar.

Artemis Literary Sources innehåller databaserna Literature Resource Center, MLA, Literature Criticism Online och LitFinder samt e-bokserierna Twayne’s Authors Series och Scribner Writer Series.

Kombinera gärna dina sökningar i Artemis Literary Sources med sökningar i JSTOR och Academic Search Elite.

Publicerat i Okategoriserade | Etiketter , , | Lämna en kommentar

Om symboler

Arvid Berghmans heraldiska samling, dvs. den specialsamling av heraldisk litteratur som finns på Kungl. biblioteket (se nedan), kan räkna med intressanta nyförvärv framöver.kongressbrosjyre_forside

Den XXXI Internationella Kongressen för Genealogi och Heraldik har nyligen avslutats i Oslo. Medorganisatörer var Norsk Slektshistorisk Forening och Norsk Heraldisk Forening. Årets tema: ”Inverkan på genealogi och heraldik från de stora händelserna i en nations historia” hade samlat över ett hundratal deltagare från ett tjugotal länder, främst sakkunniga och specialister från Europa, men även från USA, Canada, Brasilien och Australien. Totalt hölls 50 föredrag.

Kongressens tema bjöd på en stor spännvidd för både släktforskare och heraldiker. Deras initierade framställningar tydliggjorde nära och tydliga samband mellan heraldiken och tidens historia, politik och dominerande ideologier.

Några exempel illustrerar symbolernas betydelse för en nations identitetsskapande. Finland ändrade sigillen för sin nya regeringsmakt under perioden 1918-1920 med tydligt avståndstagande från tidigare makthavare. Det liknar Oslos universitets omarbetning av sina emblem efter unionens upplösning 1905. Skapande av nya flaggor för nybildade stater, från Centraleuropa till Afrika, visar hur symboler och färger används och samspelar för att byta eller förstärka politisk identitet.

Ofta ser man hur en särskild detalj i en vapensköld kan fungera som en förlängning av bärarens intresseinriktning. Enligt skandinavisk tradition finner man t.ex. att skidor figurerar i vapensköldar både i Norge och i norra Sverige, men även den blivande drottningen av England, Kate Middleton, Hertiginnan av Cambridge, valde att just skidor, en av familjens favoritsporter, skulle avbildas på hennes vapensköld. På tal om aktuella kungligheter, har Leonore – prinsessan Madeleines dotter – fått ett litet lamm inristat i vapenskölden då hon är Hertiginna av Gotland. Det visade statsheraldikern Henrik Klackenberg i sin översikt över de svenska vapnen från 1450 till idag. Henric Åsklund, ordförande i Svenska heraldiska föreningen, redogjorde för ett pågående projekt – med bl a Lunds universitets medverkan – som gäller digitalisering av ett privat arkiv med heraldisk anknytning, Jan Ranekes arkiv.

På släktforskarsidan kunde man följa, bland en mängd intressanta föredrag, hur genealogiska studier kan öppna möjligheter för historieforskare att skildra flyttande människors öden under Finlandskriget och hur det första världskrigets påverkan på en fransk by kan illustrera en hel epok och dess förändringar.

Om du är intresserad av att ta reda på vilka böcker som köps in för Arvid Berghmans heraldiska stiftelse på Kungl. biblioteket (Arvid Berghmans heraldiska stiftelse), se under flik: ”nyinkommet” och välj: ”Ny heraldisk litteratur”. Här finns de senast inkomna böckerna under 2014, 2013 i denna specialsamling. Med stöd av Arvid Berghmans stiftelse, köper KB varje år böcker och tidskrifter inom heraldik, symbolik och angränsande områden. Denna litteratur kan studeras i KBs läsesal i Humlegården. Samlingen växer kontinuerligt genom fortsatta förvärv.

För inköpsförslag kontakta gärna:
http://ul.blogg.kb.se/inkopsforslag/

Publicerat i Okategoriserade | Etiketter , | Lämna en kommentar

Esther Nisenthal Krinitz och den svarta himlen

”Varför springer vi?”

”För att den svarta himlen faller ned och när den når marken dör vi.”

Esther Nisenthal Krinitz  "In early November 1942, Mania and I made our way to the village of Grabowka, where we told people that we were Polish Catholic farm girls who had been separated from our family after our farm was taken over by Folksdeutsche. The night after we arrived, I had a dream that my mother came to get me, running and pulling me along. "Why are we running?," I asked her. She said, "Because the black sky is falling, and when it reaches the ground, we will die." When I looked back, black pieces of clouds were falling to the earth." Embroidery and fabric collage, 1988. http://artandremembrance.org/

Esther Nisenthal Krinitz
”In early November 1942, Mania and I made our way to the village of Grabowka, where we told people that we were Polish Catholic farm girls who had been separated from our family after our farm was taken over by Folksdeutsche. The night after we arrived, I had a dream that my mother came to get me, running and pulling me along. ”Why are we running?,” I asked her. She said, ”Because the black sky is falling, and when it reaches the ground, we will die.” When I looked back, black pieces of clouds were falling to the earth.”
Embroidery and fabric collage, 1988.
http://artandremembrance.org/

Bara att läsa dessa två korta meningar ger en klump i magen. Tittar man dessutom på Esther Nisenthal Krinitz broderier börjar man nästan gråta.

Żydowskie Muzeum Galicja, judiska museet i Krakow, pågår just nu en mycket gripande utställning med Esther Nisenthal Krinitz, som med hjälp av broderade bilder berättar sin och sin systers historia om hur de har överlevt förintelsen i Polen.

Esther Nisenthal Krinitz använder sig av broderi – kombinationen av denna oskyldiga teknik och en mycket tuff historia gör betraktaren mycket rörd och berörd. På 1970-talet började Esther Nisenthal Krinitz skriva ned eller rättare sagt brodera sin historia. Hon var bara tolv år gammal när nazisterna kom till Polen och ockuperade den by som hon bodde i. Hennes bilder beskriver både åren innan ockupationen och åren under kriget fram till att hon emigrerade till USA 1949.

I väntan på att utställningskatalogen ska bli klar, har KB köpt in Esthers berättelse i bokform. För er som hellre tittar än läser, kolla här. Ett liknande konstnärskap är Lenke Rothmans – även hon har överlevt förintelsen och arbetat i sin konst mycket med tyg och broderi. Med hjälp av konsten har hon bearbetat sin historia och bland annat broderat minnen från förintelsen. Hennes arkiv finns i KB sedan 2009, materialet är dock spärrat fram till år 2030.

Publicerat i Okategoriserade | Etiketter , , , , , | Lämna en kommentar

Dialnet: innehåller både tidskrifter och böcker

Det här är den tredje artikeln av tre som presenterar spanskspråkiga  tidskriftsdatabaser. De tidigare var Redalyc och SciELO.

Dialnet är en Open Accessdatabas som innehåller både tidskrifter och monografier. Universidad La Rioja är initiativtagaren till basens bildande år 2001. En webb-mätning gjord 2013 av CSIC (Spanish National Research Council) visar att Dialnet idag är en av de stora litteraturdatabaser i världen och den absolut största portalen för vetenskaplig litteratur i den spanskspråkiga världen.
imageDialnet har en aviseringsfunktion som håller användarna uppdaterade med de senaste dokumenten vilket ger bra service och ökar basens synlighet på nätet.

Portalens huvudsakliga inriktning är humanistiska ämnen men även en del litteratur rörande juridik och samhällsvetenskap finns att söka på. Dialnet har lyckats ansluta sig till flera universitet och forsknings institutioner från Spanien och Latinamerika. Förra året hade basen 1.300.000 användare, 4 miljoner artiklar och 24 miljoner aviseringar.
Dialnet är en integrerad del av Libris men det kan även nås direkt på http://dialnet.unirioja.es

Den spanska vetenskapliga litteraturen är en viktig del av forskningen i världen idag. Under 2000-talet har det utvecklats en mängd av portaler och databaser för information och litteratur. I den här bloggen har vi tidigare presenterat två viktiga baser som vi hoppas kan hjälpa svenska forskare, studenter och allmänheten att göra bra litteratursökningar.

Publicerat i Okategoriserade | Etiketter , , , | Lämna en kommentar

Svenska författare översatta till nederländska åren 1491-2007

Svenska och finlandssvenska författare i nederländsk översättning 1491-2007

Svenska och finlandssvenska författare i nederländsk översättning 1491-2007

Intresset för svensk litteratur utomlands tycks större än någonsin, och ämnet aktualiseras på ständigt nya sätt. I månadsskiftet april/maj stod t ex svensk litteratur i fokus vid bokmässan i Abu Dhabi, och i augusti sker samma sak vid bokmässan i Peking.

Flera bibliografiska projekt kartlägger översättningar från svenska till ett visst språk, och detta inlägg ska berätta om det nyligen i bokform utkomna resultatet av en sådan kartläggning: Zweedse en Zweedstalige Finse auteurs in Nederlandse vertaling 1491-2007 : een bibliografie = Svenska och finlandssvenska författare i nederländsk översättning 1491-2007 : en bibliografi med skandinavisten Petra Broomans vid universitetet i Groningen som huvudredaktör och Ingeborg Kroon som medredaktör. Boken utgör den första publicerade bibliografin någonsin över svensk litteratur översatt till nederländska. Noteras kan att i samma bokserie utkom för en kort tid sedan ett motsvarande arbete rörande norska författare översatta till nederländska 1741-2012, även då med Petra Broomans som en av redaktörerna.

Det är spännande och inspirerande att läsa inledningen och sedan bläddra sig igenom verket. Här förtecknas i första hand självständiga monografier, men även en del översättningar som utgör bidrag i antologier och tidskrifter. Var och en som sysslat med något liknande arbete inser vilken möda som krävs för att åstadkomma en kartläggning som denna.

Bibliografins inledning, liksom redogörelsen för metod och avgränsningar är parallellspråkiga på nederländska och svenska. Här understryks bl.a. översättarnas nyckelroll som kulturförmedlare och vi får också veta vilka val redaktörerna gjort; ett viktigt sådant är att rent informativ facklitteratur utelämnats, medan man fokuserat på verk med ”litterär karaktär”. Redaktörerna tänker sig att boken kan övergå i en kommande databas, som i så fall också kan komma att fyllas på med facklitteraturen.

Kanske undrar man varifrån titelns ”startår” 1491 kommer ifrån? Jo, det året utkom en skrift av Heliga Birgitta i översättning från latin till nederländska; denna bibliografis avgränsning är ju nämligen inte översättning från svenska utan översättning av svenska författares verk.

Slutligen ett mycket intressant forskningsresultat. Redaktörerna anger för varje bok i vilka inventerade bibliotek den återfinns. Man har i detta syfte granskat nationalbiblioteken i Nederländerna, Belgien och Sverige, vidare universitetsbiblioteken i Nederländerna och Belgien samt några stora stadsbibliotek i samma länder. I anslutning till detta görs följande observation: ”Ett intressant faktum är att Kungliga biblioteket i Stockholm har många verk i sin kollektion som inte längre finns i Nederländerna”.

Publicerat i Suecana | Etiketter , , , , | Lämna en kommentar

Proust i KB jubileumsåret 2013

Marcel Proust. Källa: Wikimedia Commons.

Marcel Proust. Källa: Wikimedia Commons.

Äntligen fick Marcel Proust se Du côté de chez Swann (Swanns värld) i tryck! Denna första del av det blivande storverket À la recherche du temps perdu, På spaning efter den tid som flytt, kom ut av trycket den 14 november 1913. Vägen dit hade varit lång och förnedrande. Proust hade fått finna sig i att bli refuserad i flera repriser och André Gide begick sitt livs misstag genom att avstyra utgivning av Du côté de chez Swann på NRF. Men Bernard Grasset visade mod – nåja, tryckningen bekostades av Proust själv – och tog sig an verket, som alltså utkom på hans förlag.

100-årsjubileet av utgivningen har firats intensivt i Frankrike med symposier, konferenser och mängder av böcker och tidskrifter. Hur avspeglar sig jubileet i KB:s samlingar, kan man fråga sig. Naturligtvis har förvärvsansvariga varit på hugget och här följer några nedslag i katalogen.

Antoine Compagnon, Proustkännare verksam vid Collège de France (här hittar du texter och kan lyssna på föreläsningar), har tillsammans med Kazuyoshi Yoshikawa redigerat konferensrapporten Swann le centenaire. Volymen rymmer ett tjugotal texter, alla om olika aspekter av Du côté de chez Swann; om hur verket har växt fram, analyser av språk och form, överväganden i samband med digitalisering, granskning av korrekturen och kritiken samt studier av intertextuella, kulturella, sociala och historiska referenser m.m.

Proustlitteraturen i sig är en industri, men året som gått har varit extra intensivt med verk och utgåvor som speglar olika aspekter av författarskapet och författaren. En samling brev, tidigare ej kända, från Marcel Proust till hans beundrande granne Madame Williams på 102 boulevard Haussmann, publicerades 2013 för första gången: Marcel Proust Lettres à sa voisine. Madame Williams var gift med en tandläkare vars bullriga verksamhet störde den känslige Proust men breven från honom påverkas inte av denna olägenhet, de präglas av varm vänskap. Det är fascinerande att tänka sig att grannar emellanåt använder sig av postverket för att kommunicera med varandra!

François Bon berättar i fragmentarisk form och med många tecken på modernitet och teknisk utveckling i Proust est une fiction om författarens liv, verk och fiktiva möte med Baudelaire.

Dictionnaire amoureux de Marcel Proust av Jean-Paul och Raphaël Enthoven är precis som titeln antyder kärleksfull, men boken är även en lärd och rolig exposé över Prousts liv och verk. Uppslagsorden är fantasieggande som t.ex. Fétichisme proustien och Fiche de police.

Marcel Proust in context ed. Adam Watt har ambitionen att sätta Proust stora verk i dess kulturella och historiska sammanhang. Här finns texter av Proustforskare om översättningar, reception, politik, korrespondens, religion, sexualitet, Prousts läsning m.m. Christopher Prendergast bok heter Mirages and mad beliefs : Proust the sceptic och som titeln anger söker Prendergast Prousts skeptiska, tvivlande röst och finner därmed nya meningar och paradoxer i verket. I Les sens cachés de la Recherche spanar Alberto Beretta Anguissola också efter nya infallsvinklar, efter det vi inte upptäcker i förstone, det som kräver extra efterforskning. L’anecdote proustienne : enjeux narratifs et esthétiques av Stéphanie Shoshana Guez tar fasta på anekdoterna i På spaning. Proust har verkligen humor, något som Claes Hylinger har visat i flera sammanhang! Proust entre littérature et philosophie är titeln på Pierre Machereys bok om hur Proust ständigt funderade över relationen mellan filosofi och litteratur. Luc Fraisse avhandlar på 1332 sidor L’éclectisme philosophique de Marcel Proust. Donatien Grau ägnar sig i Tout contre Sainte-Beuve: l’inspiration retrouvée bl.a. åt relationen Proust/Sainte-Beuve.

Svenska Proust-sällskapet har publicerat en samling med artiklar och föredrag hållna genom åren vid sällskapets sammankomster En plats i tiden : föredrag och artiklar om Marcel Proust red. Emi-Simone Zawall och i Danmark har Neal Ashley Conrad Thing i Proust i Danmark : hundrede år med Proust : 1913-2013 beskrivit mottagandet av Proust i Danmark. Här får vi läsa om översättningar samt kritikers, författares och forskares förhållande till Proust. Prousts verk inspirerar ständigt. I Norge har Karin Gundersen, som reviderat Anne-Lisa Amadous översättning På sporet av den tapte tid, skrivit Kunsten eller livet? hva Marcel Proust kan lære oss om tvetydigheten i alt som er och hon lyckas att på få sidor visa komplexiteten och skönheten i verket.

Tidskrifter har kommit med specialnummer. Augusti-septembernumret av Europe revue littéraire mensuelle ägnades Proust liksom Le Magazine Littéraire nummer 535. Även Lire med flera tidskrifter har givit ut särskilda Proust-nummer under året.

Men inget går ju upp emot ett manuskript! Bibliothèque nationale de France ligger långt framme vad gäller digitalisering och tack vare bibliotekets insatser på detta område är faktiskt en hel del av Marcel Prousts manuskript tillgängliga för alla via webben!

Många av Prousts manuskript har digitaliserats av Bibliothèque nationale de France.

Många av Prousts manuskript har digitaliserats av Bibliothèque nationale de France.

Detta outtömliga författarskap lär fortsätta att locka forskare och som läsare av Proust blir man aldrig klar. Man lever med honom genom hela livet och ständigt uppenbarar sig nya sidor av verket.

Ingrid Svensson

Publicerat i Okategoriserade | Etiketter | Lämna en kommentar

Mark Twains humor i JSTOR

Mark Twain 1867

Mark Twain 1867. Källa: Wikimedia commons.

Mark Twain, pseudonym för Samuel Langhorne Clemens (1835-1910), har bland annat kallats ”the greatest American humorist of his age” och ”the father of American literature”. Pseudonymen kommer från uttrycket mark twain, vilket betyder ungefär “två famnars djup” och var en term som användes av lotsar på Mississippi-floden för att ange var det var djupt nog för båtarna att komma fram. Några av hans främsta verk är The adventures of Tom SawyerThe adventures of Huckleberry Finn och  Life on the Mississippi. Humorn i Twains författarskap behandlas i åtskilliga artiklar i tidskriften Studies in American Humor. Sedan några dagar tillbaka finns samtliga nummer till och med årgång 2011 av denna tidskrift tillgängliga via ett nytt stort tidskriftspaket i JSTOR.

I JSTOR finns sedan tidigare tidskrifterna Mark Twain Journal (årgång 1954-2011), Mark Twain Quarterly (årgång 1936-1951) och The Mark Twain Annual (årgång 2003-2008). Mark Twain omnämns i sammanlagt ca 20.000 artiklar och recensioner i JSTOR och ungefär 1/4 av dem handlar även JSTORom humor.

För den som är intresserad av forskning inom ämnesområdet humor finns också tidskrifterna Humor: International Journal of Humor Research, European Journal of Humour Research (open access) och Israeli Journal of Humor Research (open access). Mark Twains egen syn på ämnet framgår av ett citat ur Following the Equator: ”The secret source of humor itself is not joy but sorrow.”

Det nya tidskriftspaketet i JSTOR innehåller i dagsläget ca 40 titlar inom litteraturvetenskap, konstvetenskap, filosofi, historia, religion, musik och klassiska studier. Så småningom kommer paketet att innehålla minst 125 tidskrifter. Nedan följer några exempel på nya titlar (årgångar inom parentes):

En komplett förteckning över de nya titlarna i JSTOR finns här. För mer information om tidskriftsarkivet JSTOR, se tidigare inlägg på bloggen.

KB:s övriga databaser hittar ni i vår nya databaslista. Mer information om databaserna finns här.

Publicerat i Okategoriserade | Etiketter , , , , , , | Lämna en kommentar

BIBLIOTEKARIE+ BIBLIOGRAFI =SANT

Vad gör en bibliotekarie? Hen kan till exempel arbeta med bibliografier. På 1970-talet utvecklade universitetsbibliotekarien Halbe ett klassifikations- och indexeringssystem för Bibliography of Linguistic Literature / Bibliographie Linguistischer Literatur. Idag indexerar Frankfurts universitetsbibliotek bibliografin både på engelska och tyska.

William Shakespeare (Källa: Wikimedia Commons)

William Shakespeare (Källa: Wikimedia Commons)

Vad kan man hitta i en bibliografi? I en bibliografi kan man hitta böcker och annat material, vanligen av en och samma författare eller om ett visst ämne enligt ett visst system. I Bibliography of Linguistic Literature / Bibliographie Linguistischer Literatur förtecknas monografier, dissertationer, manuskript, tidskriftsartiklar, recensioner, festskrifter och kongressband inom ämnesområdena lingvistik, anglistik, germanistik, skandinavistik, romanistik.

Andra bibliografier inom språk- och litteraturvetenskap? Kungliga biblioteket prenumererar inte bara på Bibliography of Linguistic Literature / Bibliographie Linguistischer Literatur utan på ett stort antal bibliografier och databaser i onlineformat (KB:s databaslista finns här). Ett exempel är The World Shakespeare bibliography online, vilket är en bibliografi med referenser till böcker, artiklar och avhandlingar som rör Shakespeare och allt runt omkring. Bibliografin täcker perioden 1960-2014 och ger även ingångar till teaterproduktioner och recensioner av böcker såväl som av uppsättningar på teater och film.

P.S.: I år firas 450-årsminnet av William Shakespeares födelse.

Publicerat i Okategoriserade | Etiketter , , , , | Lämna en kommentar

Our warmest regards to the Abu Dhabi International Book Fair

Kungliga Biblioteket/ National Library of Sweden (Foto: KB/Ulf Lundin).

Kungliga Biblioteket/ National Library of Sweden (Foto: KB/Ulf Lundin).

 

We, at the National Library of Sweden, would like to send our warmest regards to both the organizers and participants of the Abu Dhabi International Book Fair. We’re very excited that Sweden is the guest of honour (this year)!

We would like to take this opportunity to ask for your help. The National Library of Sweden is responsible for collecting and preserving all literature pertaining to Sweden, so called SUECANA, such as foreign-language translations of Swedish fiction and non-fiction and books about Swedish matters written in languages other than Swedish. Therefore, we would welcome any tips on Arabic translations of books by Swedish writers, as well as tips on books dealing with Sweden or Swedish matters. You can reach us by e-mail: suecana[at sign]kb.se

SUECANA

SUECANA

You can read the text in Arabic here.

Text by Fatima Klanco Al Mulki

Publicerat i In English, Suecana | Etiketter | Lämna en kommentar

Our warmest regards to the Abu Dhabi International Book Fair (in Arabic)

 

Kungliga Biblioteket/ National Library of Sweden (Foto: KB/Ulf Lundin).

Kungliga Biblioteket/ National Library of Sweden (Foto: KB/Ulf Lundin).

 

نحن العاملين في المكتبة الوطنية في السويد نودّ أن نتقدّم إليكم بأطيب تحياتنا إلى كلّ المنظّمين والمشاركين في المعرض الدولي للكتاب في أبو ظبي. وبالتأكيد فإن لهذا المعرض نكهة خاصة بالنسبة لنا كون السويد ضيف الشرف فيه!

كما نودّ أن ننتهز هذه الفرصة لنلفت انتباهكم إلى أن المكتبة الوطنية في السويد تأخذ على عاتقها مهمة جمع وحفظ كل الكتب والمطبوعات التي تمتّ إلى السويد بعلاقة ما؛ سواءً لكتّاب سويديين تُرجمت كتبهم إلى لغات أخرى أو تلك التي تتناول السويد في موضوعاتها. ويُطلق على هذا المشروع اسم (SUECANA).

إننا نثمّن عالياً أي معلومة في هذا المجال، ونرحّب بكل اتصال من دور النشر وأصحاب المكتبات ومن المترجمين حول أي كتاب سويدي مُترجم إلى اللغة العربية.

يرجى التواصل معنا على البريد الإلكتروني: suecana@kb.se

مع خالص الشكر والامتنان سلفاً!

SUECANA

SUECANA

 You can read a version in English here

Text by Fatima Klanco Al Mulki

Publicerat i Suecana | Etiketter | Lämna en kommentar