Baku – ”fettfläck på världens kavaj”

Baku april 2010. Foto: Gulustan (Creative Commons)

Baku, oljestaden vid Kaspiska havet, är punkten dit mångas blickar riktas i dessa dagar. Det kan då vara värt att påminna sig stadens svenska anknytning, genom bröderna Nobels verksamhet där kring sekelskiftet 1900. Baku har också beskrivits i litteraturen, bland annat av Knut Hamsun i den delvis uppdiktade reseskildringen ”I eventyrland” från 1899:

Klokken er halv syv om morgningen. Baku ligger i en eneste stor sky av hvitt støv. Alt er hvitt eller grått her, kalkstøvet legger seg på mennesker og dyr, huser, vindusruter og de få planter og småtrær i parken. Det ser ut som en aldeles vanvittig verden hvori alt er hvitt. … Så er det lukten av olje over hele byen.  Den er allevegne, på gatene og i husene. … Oljen blander seg også i støvet på gaten, og når det blåser – hva det gjør nesten alltid her – kan det oljemettede støv slå fete pletter på klærne. …

Branobels oljeutvinning i Balakhani. Källa: Azerbaijan's Oil History / Mir Yusif Mir-Babayev. Photo courtesy: Brita Åsbrink Collection

Själva oljeutvinningen skedde i Balakhani, en knapp mil från Baku. Härifrån lät bröderna Nobel år 1878 konstruera en 12 km lång pipeline, den första i det ryska imperiet, till Черный город, ”den svarta staden” utanför Baku, där oljebolagen hade sitt säte.

Bröderna Nobels fotogenfabrik i "Svarta staden" 1889. Cop. Koltunov

Dit beger sig även Hamsun: ”Vi spurte efter Nobels hus og det var som å spørre efter Slottet når man stod i Kristiania.” Inte så svårt att hitta, således. Men ingenjören som visar honom runt i anläggningarna vill inte att det förs några anteckningar från besöket. Hamsun tvingas göra noteringar i smyg, bokstavligen bakom ryggen! Detta påverkar förstås läsbarheten, så att Hamsun efteråt får svårigheter att tyda det han själv har skrivit. Vad kan till exempel en notering om ”tretton sorters indigofärg” betyda? Hamsun förstår väl att Nobel längtar efter mera färg: ”Denne forbannede by Baku er jo kalkhvit i den grad at det er til å bli sinnsforvirret over. Men å stase den til med 13 forskjellige sorter indigo, det er formeget. Det har ikke Nobel råd til. Det er lapseri.” Senare inser dock Hamsun att noteringen om indigofärg i själva verket handlar om de biprodukter man utvinner ur oljan.

Ryska diktare i Baku. Illustration: Cristóbal Schmal (artnomono.com). Publ. with permission.

Flera ryska diktare hade ett särskilt förhållande till staden. Revolutionspoeten Vladimir Majakovskij gjorde nästan samma observation som Hamsun, då han beskrev Baku  som ”жирное пятно в пиджаке мира” – ”fettfläck på världens kavaj”.  Diktarkollegan Sergej Jesenin hade en mer ömsint relation till staden och kallade den sin  ”vän” i ett känslosamt ”Farväl, Baku!”, Прощай, Баку! Тебя я не увижу! Men ända till graven skulle poeten bära med sig ”Kaspiska havets vågor” och minnet av Balakhani i maj .

Det här inlägget postades i Okategoriserade och har märkts med etiketterna , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *