Sanningen om Pravda och Vysotskij

Vladimir Vysotskij på ryskt frimärke från 1999. Källa: Wikimedia Commons

Minnesgoda Extranea-läsare kommer kanske ihåg att vi utlyste en liten tävling för en tid sedan, i april 2012, om vem som kunde hitta det första omnämnandet i Pravda av Vladimir Vysotskij efter 1980. Det gällde alltså att söka och finna svaret i databasen EastView, som finns på KB (ännu så länge bara tillgänglig på plats i Humlegården), där bland annat samtliga nummer av Pravda från 1912-2009 finns tillgängliga och sökbara i fulltext. 

Då ingen ännu inkommit med en lösning av uppgiften kan nu äntligen den nakna sanningen avslöjas, fullkomligt ocensurerad. Faktum är att det förekommer ett omnämnande av Vladimir Vysotskij, liksom i förbifarten , i en samlingsrecension av ett flertal konstutställningar i Pravda redan den 30 juni 1982. Artikeln bär den talande titeln ”Med ungdomens ögon” (Глазами молодых), där det bland annat berättas om den ”livaktiga, mångfärgade bild av Fosterlandet, tankarna och stämningarna hos människor  i de sovjetiska broderfolkens familj” som skildras t.ex. i konstnären Tjepikovas bild ”Nyår vid BAM” (BAM = Bajkalo-Amurskaja Magistral’, det nästan 430 mil långa, jättelika järnvägsbygget genom Sibirien som pågick under åren 1938-1984). Vladimir Vysotskij nämns först i slutet av artikeln i form av en marmorbyst med ”dramatiskt, spänt” uttryck av konstnären A. Rukavisjnikov, bara en i raden av skulpturer, bland vilka återfinns också en föreställande den danske sjöfararen i rysk tjänst på 1700-talet Vitus Bering, som får ett mer positivt omnämnande såsom ”färgrik och konstnärligt tillförlitlig”.

Nästa gång ”Vladimir Vysotskij” förekommer i Pravda är 12 december 1983, men då handlar det inte om barden, poeten och skådespelaren med samma namn, utan om brigadledaren för bygget av en tung grävmaskinsfabrik i Krasnojarsk, en viss Vladimir Nikolajevitj Vysotskij. Ett blindspår, således. Det är först den 16 augusti 1986, väl efter Gorbatjovs tillträde som Sovjetunionens högste ledare och förkunnandet av glasnost’ i landet, som ”den riktige” Vladimir Semjonovitj Vysotskij dyker upp igen i Pravdas spalter, i ett något oväntat sammanhang. Det sker i en intervju med den legendariske bulgariske kavalleri-generalen och diplomaten Vladimir Stojtjev, som då hans besök i Moskva under OS 1980 kommer på tal, intresserat förhör sig om det i Sovjetunionen inte kommit några nya utgåvor av grammofonskivor eller diktsamlingar av hans favorit Vladimir Vysotskij. Kanske ett första försök att äntligen ge en godkännande hallstämpel till den av folket redan kanoniserade poeten? Nu var i alla fall kranen öppnad, ty under de följande två åren finner man inte mindre än ett tjugotal artiklar om Vladimir Vysotskij i Pravda.

Det här inlägget postades i Okategoriserade och har märkts med etiketterna , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.