Svensk litteratur som världslitteratur

Idag ska Extranea faktiskt flagga för en nyutkommen svensk bok! Men detta betyder inte att bloggen bytt inriktning; tvärtom är det frågan om en bok av stort intresse för den del av vårt uppdrag som handlar om att samla in och beskriva suecana, dvs. utländsk litteratur med svensk anknytning.

Johan Svedjedal

Johan Svedjedal. Foto: Johan Bengtsson. Källa: Wikimedia commons

Boken är Svensk litteratur som världslitteratur : en antologi / Johan Svedjedal (red.), en forskningsantologi utgiven av Avdelningen för litteratursociologi vid Uppsala universitet och den är kopplad till ett av avdelningens profilområden, Svensk skönlitteratur i världen.

Har då verkligen svensk litteratur någon plats bland världslitteraturen? Ja, så tycks det. Ett faktum som kanske inte är så allmänt känt är att samtidigt som svenskan ligger på ungefär nittionde plats storleksmässigt bland världens språk, så tillhör det de tio största språken som litterära källspråk (dvs. de språk som litterära verk översätts från) – en ganska anmärkningsvärd omständighet.

Ett av bokens budskap är att det stora intresse vi idag bevittnar för att översätta svensk litteratur till andra språk inte är något som gjort entré med dagens ”deckarboom”, utan är av betydligt äldre datum. Konkreta exempel på detta ges av Ola Nordenfors och Eva Heggestad i deras uppsatser om spridningen av Esaias Tegnérs Frithiofs saga respektive Selma Lagerlöfs Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige.

Antologin inleds med en intressant och värdefull översikt av hela forskningsområdet svensk skönlitteraturs ställning inom världslitteraturen, författad av bokens redaktör Johan Svedjedal. Som avslutning på sitt bidrag pekar han ut en rad angelägna och spännande uppgifter för kommande forskning, bl.a. en analys av den av KB producerade bibliografin Suecana extranea. I ett annat av bokens bidrag redogör f.ö. Andreas Hedberg för sökningar i bibliografin, resonerar kring dess varierande täckningsgrad etc.

Slutligen: Att svenska deckare nu översätts i massiv omfattning har inte undgått någon, och detta fenomen får förvisso sin del i antologin genom en uppsats av Alexandra Borg: ”Milleniumeffekten eller om varför den svenska deckaren blev världslitteratur”. Jag vill sluta med att nämna att en annan forskare i samma Uppsala-miljö, Karl Berglund, nyligen gett ut en separat bok helt ägnad deckargenren: Deckarboomen under lupp : statistiska perspektiv på svensk kriminallitteratur 1977-2010.

Det här inlägget postades i Okategoriserade, Suecana och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>