Hannah Arendt

Margarethe von Trottas bioaktuella film om filosofen Hannah Arendt väcker tankar kring det goda och det onda. Frågor om tänkandet och hur godhet och ondska uppstår och hur det definieras är aktuella även i våra tider. Dessutom är frågor kring yttrandefrihet och det journalistiska ansvaret ytterst relevanta i dessa tider av näthat där journalister inte vågar uttrycka sig som de egentligen vill eller får hatiska kommentarer på det de skriver.

Hannah Arendt reste till JeHannah Arendt, Källa: Wikimedia Commonsrusamlem år 1961, på uppdrag av tidningen The New Yorker, för att bevaka och rapportera om Adolf Eichmanns rättegång i Israel. Detta uppdrag kommer att prägla bilden av Arendt. Hon och de flesta andra journalister på plats förväntade sig att se nazist-monstret Eichmann – istället möttes hon av en relativt vanlig medelålders tjänsteman som flera gånger under rättegången försäkrade att han inte var antisemit utan endast hade lytt order. Arendt kallade honom ”Gespenst in der Glaskiste” (spöket i glasburen).

Hannah Arendt vill förstå Eichmann. Hon vill veta hur han tänker. I sina artiklar kommer hon fram till att Eichmann inte tänker alls. Hon drar slutsatsen att han var en lydig byråkrat som utförde sina order utan reflektion. Detta provocerade läsarna. Var Arendts definition av ”att tänka” inte begriplig? Var det därför artiklar gav upphov till så starka reaktioner? Var tiden inte redo för ett sådant sätt att se på en nazist? Eller var Arendt helt fel ute med sina åsikter?

Oavsett hur man ställer sig i frågan, så kan man säga att Arendt öppnade upp fältet för debatten om vad som är ondska och vem som är ond. Innan hennes artikelserie hade den typen av debatt inte förekommit i Tyskland. Filmen är så mycket mer än en berättelse om Arendt och Eichmannprocessen. Den sätter igång en diskussion om varför vi bör tänka och reflektera och varför vi inte kan vänta på att någon annan gör det åt oss.

Vill du nu själv läsa Arendts artiklar i The New Yorker så finns de i KB:s samlingar, se här. Vill du hellre läsa Arendts utläggningar på svenska, rekommenderas den här boken. Utöver det har vi ett 30-tal titlar som Arendt har publicerat, se hela listan här.

 

Det här inlägget postades i Okategoriserade och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Hannah Arendt

  1. Staffan Lundgren skriver:

    En digital utgåva av Konsten att handla – konsten att tänka: Hannah Arendt om det politiska, Ulrika Björk, Anders Burman (red.) finns att fritt ladda ned här: http://axlbooks.com/9789186883171.php

    • Eva-Maria Häusner skriver:

      Hej och tack för tipset. Antar att den digitala utgåvan hamnar snart på en av mina kollegers bord som arbetar med det svenska materialet. /Eva

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *