”Item hörens oc före huad stycket gellder de missalibus the som trycktes parisiis pro ecclesia lwndensi at vi motte laga vort kööp ther epter”

Så lät det när biskop Hans Brask i ett brev år 1524 instruerade en av Linköping stifts kaniker att prata med boktryckarna i Paris, om till vilket pris de hade tryckt ett Missale Lundense för det danska ärkestiftet i Lund år 1514. Den svenske biskopen visste vilka franska boktryckare som hade tryckt den danska mässboken, och skickade ner en av sina medarbetare för att ta reda på hur mycket det hade kostat tio år tidigare, så att han skulle kunna kalkylera kostnaden för framställningen av ett eget missale.

Josephus ”De antiquitate Judaica”, 1475. Ett exemplar med provenienser från 1400-talets Strängnäs till Sten Bielke 1664.

För mig som historiker är det fascinerande att inte bara ta reda på hur saker och ting kan ha gått till då. Den eviga drivkraften är att dyka ner i det förflutna, att svara på frågan om det verkligen var så som man alltid säger. Men lika fascinerande som överraskande blir upptäckten av min egen tid. Utgångspunkten för undersökningen av den tidigt moderna periodens bokkultur(er) i Skandinavien var en revolt mot den klassiska bilden av det bokmässigt tröga Nordeuropa. Tittar man – som man alltid har gjort – på den inhemska bokproduktionen före låt säga 1526, så bekräftas den bilden. Men sedan börjar man gräva fram spår efter den ena tryckta boken efter den andra, som fanns i Norden men som inte trycktes där. Då börjar man se en annan historia träda fram, den av tusen och åter tusenimporterade böcker. Och snabbare än man kan säga ”Stockholm låg ju så avsides till” har Sverige förvandlats till en del av de transnationella europeiska bokhandelsnätverken. Det är då man upptäcker sin egen tid i den historiska spegelbilden.

Sverige då tycks ha varit lika modernt som nu, även om det var på sitt eget vis. Idag trycks över hälften av alla svenska böcker i utlandet. Skulle någon av den anledningen inte betrakta Sverige som ett litterärt land, där böcker flyter omkring i samhällskroppens blomomlopp som röda blodkroppar i var och en av oss? Så moderna var nordborna redan vid tiden omkring år 1500. Sina egna mässböcker kunde man lika gärna trycka i Sverige som i Tyskland eller Frankrike.

1520 kostade den här boken 20 gulden.

1520 kostade den här boken 20 gulden. (Priset har skrivits för hand högst upp på titelbladet.)

Och när den resande bokföraren 1478 hade kommit till Stockholm ända från den stora staden Strasbourg i Alsace, passade man naturligtvis på att köpa ett exemplar av Jacobus de Voragines Legenda aurea i Georg Husners ståtliga utgåva, i stället för att (förgäves) vänta på att någon inhemsk boktryckare kanske skulle våga sig på att trycka den.

Det är en strid ström av författare, titlar och ägaranteckningar som passerat revy framför mina ögon och min penna. Den här boken bygger på några av alla de snart 7 000 provenienser som jag hittills har noterat.

Har du blivit nyfiken på att få veta mer om denna spännande epok i Skandinaviens historia? Gå till boken som finns just nu på nyförvärvshyllan på KB eller beställ den i vår katalog Regina.

Wolfgang Undorf, gästbloggare på Extranea, är disputerad bokhistoriker och förste bibliotekarie på KB.

Det här inlägget postades i Okategoriserade, Suecana och har märkts med etiketterna , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *