Kvinnlig litteraturexport då och nu

I konstruktionen av det nationella kulturarvet är den inhemska litteraturen central. Exporten av kulturarvet har påverkan både på spridning och status av ett författarskap men också på hur bilden av ett land formas.

Foto: Editions Rackham

”Kunskapens frukt” på franska. Foto: Editions Rackham

På årets bokmässa i Göteborg kommer Yvonne Leffler, professor i litteraturvetenskap på Göteborgs universitet, och Liv Strömquist, serieskapare, att samtala om kvinnliga författares framgångar utomlands på 1800-talet och idag. Svenska serier är idag mycket populära i utlandet. Vad är seriers motsvarighet på 1800-talet? Finns det liknande trender då och nu vad gäller den litteraturen som översätts och utges i utlandet? Vilken bild av Sverige förmedlas i utlandet? Finns det en röd tråd mellan de kvinnliga författarskapen som är framgångsrika utomlands? Finns det likheter mellan de kvinnliga författarskap som är framgångsrika utomlands på 1800-talet och idag? Kan man koppla den kvinnliga litteraturexporten till yttrandefrihetfrågor?

Kom till KB:s monter på fredag 23/9 kl. 13.00.

Samma dag diskuteras serier ur ett historiskt perspektiv i KB:s monter. I nationalbibliografin finns beskrivningar över serietidningar utgivna i Sverige från 1937 och fram till idag. En sökning på serietidningar i den nationella katalogen Libris visar att serietidningar som utgivningsform historiskt sett har vänt sig framför allt till barn och ungdomar. Vilka äldre serietidningar influerar dagens barnserieskapare och hur ser utgivningen av tecknade serier för barn ut? Kan barnserier ha något med yttrandefrihet att göra?

Vi ses på mässan!

Det här inlägget postades i Okategoriserade, Suecana och har märkts med etiketterna , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *