Bibliografiernas plats i det digitala medielandskapet (ett axplock från forskningsseminariet)

Denis Ballu i samtal med Elena Balzamo och Maria Ridelberg-Lemoine

Denis Ballu i samtal med Elena Balzamo och Maria Ridelberg-Lemoine

Med anledning av KB:s utgivning av Denis Ballus bibliografi Lettres nordiques: une bibliographie, 1720-2013 arrangerade KB ett forskningsseminarium som dels uppmärksammade bibliografin och de svensk-franska kulturförbindelserna, dels diskuterade bibliografiers plats och möjligheter i det digitala medielandskapet. Denis Ballu var själv på plats och berättade om sitt intresse för nordisk litteratur och om själva arbetet med bibliografin. (Den digitala versionen av verket finns här. Den tryckta säljs i Humlegårdshuset och via KB:s webbutik.)

Göteborgsforskarna Jenny Bergenmar och Yvonne Leffler diskuterade översättningsbibliografier och litteraturhistorieskrivning med digitala metoder. I sin forskning om export av svensk skönlitteratur under 1800-talet använder Bergenmar och Leffler sig av en rad bibliografier för att kartlägga litteraturens spridningsmönster, reception och nätverk. Digitaliseringen har medfört en störtflod av data, vilket i grund och botten är positivt samtidigt som behovet av såväl referens- som materialbibliografier med kuraterat urval av material och bibliografisk metadata ökar.

Andreas Hedberg

Andreas Hedberg

Andreas Hedberg, litteratursociolog från Uppsala, forskar också om den svenska skönlitteraturens spridning i världen och undersöker just nu utifrån exemplet Frankrike hur bl.a. ekonomiska faktorer påverkar litteraturflöden, till exempel i form av kulturpolitiska satsningars påverkan i form av ekonomiskt stöd för svenskundervisning i utlandet och översättarstöd för svensk litteratur.

Riksbibliotekarien Gunilla Herdenberg med franska ambassadören Jacques Lapouge och Laurent Clavel, direktör för Franska Institutet

Riksbibliotekarien Gunilla Herdenberg med franska ambassadören Jacques Lapouge och Laurent Clavel, direktör för Franska Institutet

Det avslutande panelsamtalet med forskare från Finland, Norge och Nederländerna diskuterade bibliografiernas roll inom digital humaniora och frågor kring fullständighet, urval, avgränsningar, omfång, tillgänglighet och standarder i bibliografiskt arbete. Panelen var enig i att det bör finnas en högre ambitionsnivå vad gäller fullständighet i en digital bibliografi än i en tryckt.

 

Det här inlägget postades i Okategoriserade, Suecana och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *