Släktforskning – med vilka personhistoriska resurser kan Kungliga biblioteket bidra?

Ett gästinlägg av Anna-Lena Jönsson

Resurser för släktforskning.
Foto: Kungliga biblioteket

Vilka digitala informationsresurser som används mer frekvent på bibliotek varierar, men databaser inom släktforskning är efterfrågade av många – inte minst på Kungliga biblioteket som har mycket källmaterial i frågan. I biblioteket i Humlegården kan man använda de olika resurserna på de publika datorerna med internetuppkoppling. Där finns resurserna redo att användas åt släktforskning för den låntagare som loggar in med sitt personnummer + lånekortsnummer.

Digitalisering av historiskt källmaterial sker kontinuerligt, ibland av helt olika aktörer. En aktör i Sverige är Arkiv Digital, som säljer digitaliserad information till släktforskare, föreningar, bibliotek och andra intresserade. En annan resurs som KB tillhandahåller för släktforskning är Digitala forskarsalen (DF) som förvaltas av Riksarkivets avdelning, SVAR. SVAR:s uppgift är att tillgängliggöra arkivmaterial för forskningsändamål och undervisning, bland annat genom digitalisering och tjänster för elektronisk tillgång.
KB har också en stor del annat tryckt och digitaliserat material: digitaliserade dagstidningar, hembygdsföreningars publikationer m.m. Bibliotekarierna på KB hjälper till med vägledning och guidning i digitala resurser men utför inga researchuppdrag. Men om man själv har tillräckliga referenser kan man också göra kopiebeställningar via vår Reproavdelning, till exempel om man skulle vilja se vad någon tidning skrev om någon händelse eller person ett visst datum. Denna kombination av digitala resurser för personhistoria fördjupad i KB:s svenska tryckta samling, gör just KB en lämplig plats att såväl påbörja som komma vidare i sin forskning.

I vår databaslista finns en särskild flik ”Personhistoria” med direktlänkar till så som Begravda i Sverige samt Sveriges Dödbok. Där kan man oftast hitta födelse- och dödsdatum för personer två eller tre generationer tillbaka i tiden. Fokus ligger på information om personer som levt på 1900-talet, men data gäller hela Sverige.

Skärmdump på Digitala Forskarsalen.
Foto: Kungliga biblioteket

Gällande Riksarkivets Digitala forskarsal så kan man läsa och få information om dess användning via denna länk: https://riksarkivet.se/slakt-personforskning.  För nybörjare kan DF vara lite svår att närma sig, men en bra början är att kartlägga grundläggande information om släkten. Om man har de senaste generationernas data, kan man fördjupa via:

  1. den tredje sökrutan på startsidan- som heter Person och listar: namn, ort, födelseår. De vanligaste träffarna med denna metod ger väg till folkräkningarna, dessa ger information om församling, gårdsnamn och andra personer i hushållet. Ibland, om man har tur, listas också till exempel material från brevsamlingar på olika bibliotekek och arkiv. Är dessa inte digitaliserade kan man beställa kopia på från det bibliotek eller det arkiv som har dessa, ofta samlade inom länet.
  2. Nästa steg är att testa att söka i Kyrkoarkiv, vilket är nödvändigt om man vill komma längre tillbaka i släktens historia. Man klickar alltså på Kyrkoarkiv i Digitala forskarsalen och börjar med att fylla i län, vilket man mot förmodan hittat via förra sökmetoden på Person. När man väljer ett län får man upp en lista i sidospalten som listar alla församlingar i detta län, (även här ger uppgifterna man fått via Person vägen till vald församling). Sedan väljer man de uppgifter man har om släktingars födelseår för att hitta rätt uppgifter i de digitaliserade kyrkböckerna.

Kungliga biblioteket tillhandahåller inte enbart e-resurser för släktforskare utan även inom andra ämnen. Läs mer på KB:s webbplats: http://www.kb.se/samlingarna/Databaser/

 

 

Det här inlägget postades i Okategoriserade och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *