Nätverk, kulturförmedling och Skandinavien

Hur arbetar vi på enheten för utländsk litteratur? Hur hittar vi relevant utländsk forskningslitteratur?

Dessa frågor är svåra att besvara i ett enkelt blogginlägg men jag ska berätta om en av våra arbetsmetoder. Nämligen nätverk.

jiresch_frontcover

Källa: Barkhuis/Eelde

Kontakter med och kännedom av forskare inom humaniora och samhällsvetenskap är en mycket viktig källa till hur vi väljer ut och köper böcker. I början av april deltog jag i en konferens med titeln ”Sverige och det tyskspråkiga Europa”, som Forum för Tysklandsstudier vid Uppsala universitet anordnade.  På denna konferens deltog bland andra historiker, statsvetare, litteraturvetare.

Ebba Witt-Brattström var huvudtalare och talade om Laura Marholm och Ola Hansson samt dekadens könspsykologi. I hennes föredrag nämnde hon en nyutkommen avhandling från Rijksuniversiteit Groningen. Hemma på KB undersökte jag det hela och till slut fick vi in avhandlingen som gåva av författaren, Ester Jiresch, personligen.

Jiresch undersöker i sin dissertation hur kvinnliga författare och översättare kring 1900 genom nätverk förmedlade skandinavisk litteratur och kultur i övriga Europa samt hur bilden av skandinavisk litteratur och kultur konstituerades. Vilken roll spelade kön, vilken nätverkandet?

Boken ingår i suecanabibliografin och går att låna som läsesålslån. Andra böcker som KB har som handlar om kulturförmedling och Skandinavien är t.ex. ”From Darwin to Weil” och ”The invasion of books in peripheral literary fields”.

Det här inlägget postades i Okategoriserade, Suecana och har märkts med etiketterna , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.